Avser den engelska statskyrkan
Anglikanska kyrkan
Den anglikanska kyrkan kallas också episkopalkyrkan och är statskyrka i Storbritannien. Anglikanska kyrkans lära är väsentligen protestantisk men har bevarat många katolska seder i gudstjänsten. Kyrkans ledare är ärkebiskopen av Canterbury. Medlemmarna kallas anglikaner.
Anglikanska kyrkans uppkomst
Reformationen i England var nära kopplad till den inhemska politiska utvecklingen. Vid talets början bildades en nationalstat med en stark furstemakt. Den engelska kyrkan blev på motsvarande sätt en nationalkyrka med självstyre.
Kung Henrik VIII:s strävan var att bevara Englands oberoende. Han bröt förbindelserna med påven och förklarade sig själv som jordiskt överhuvud för Englands kyrka. Han tog påvens plats och upprättade den engelska reformkatolska nationalkyrkan eller den anglikanska kyrkan som den också kallas.
Teologiskt har den anglikanska kyrkan mycket gemensamt med lutherdom och calvinism. Bönen är viktig. I gudstjänsten har man däremot behållit många katolska drag, framförallt de liturgiska som musik, prästens kläder, kyrkans utsmyckning med mera.
Biskopsämbetet har en central roll inom kyrkan.
LÄS MER:Protestantismen
LÄS MER: Katolicis
Engelska kyrkan
- För andra betydelser, titta Engelska kyrkan (olika betydelser).
Engelska kyrkan (engelska: Church of England[2]) existerar statskyrkan inom England. Den har sina rötter inom Romersk-katolska kyrkan men blev självständig kalenderår , liksom en från utbrytarkyrkorna beneath talets europeiskareformationsperiod.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bildande och tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Engelska kyrkan blev självständig ifrån Romersk-katolska kyrkan, när monark Henrik VIII bröt tillsammans påven inom Rom samt gjorde sig själv mot kyrkans överhuvud efter för att påven förvägrat honom skilsmässa. Till skillnad från den kontinentala reformationen innebar detta inte några nämnvärda förändringar under Henriks livstid. dem latinskagudstjänstordningarna, prästernascelibat och helgonkulten behölls. ursprunglig under Edvard VI:s mandatperiod antogs ett engelsk gudstjänstbok, Book of Common Prayer (första utgåvan [2]), vid initiativ från ärkebiskopen från CanterburyThomas Cranmer; denne plats påverkad från Martin Bucer, reformatorn inom Strasbourg.
Edvard VI efterträddes av sin syster Maria, som återförde Engelska kyrkan till gemenskap med påven och föreskrev bruket från Salisburystiftets latinska gu
Anglikanska kyrkogemenskapen
Anglikanska kyrkogemenskapen (engelska: The Anglican Communion) är ett av de största kristnatrossamfunden i världen, med totalt över 70 miljoner medlemmar. Den omfattar huvudsakligen, men inte enbart, den engelska kyrkan och dess dotterkyrkor i de före detta brittiska kolonierna. Den anglikanska kyrkogemenskapen leds av ärkebiskopen av Canterbury i England men varje medlemskyrka är självstyrande; "enhetsinstrumenten" har rådgivande funktion.
Den anglikanska kyrkogemenskapen leds av ärkebiskopen av Canterbury (1:a) och fick sin formella internationella organisation först genom den första Lambethkonferensen (2:a) , när ärkebiskopen bjöd in kyrkogemenskapens samtliga biskopar. Organisationen har senare utökats genom grundandet av Anglican Consultative Council (3:e) och Primates' meeting (4:e) Dessa fyra kallas för och utgör "enhetsinstrument".
De anglikanska kyrkorna står sedan i kyrkogemenskap med Gammalkatolska kyrkor, sedan med Mar Thoma-kyrkan i Indien och den Oberoende Filippinska Kyrkan. Anglikanska kyrkan deltar sedan i Borgågemenskapen, definierad av Borgåöverenskommelsen.
Anglikanska kyrkan finns representerad som trossamfund i