Träd terpentin
Terebint
Terebint, även kallat terpentinträd (Pistacia terebinthus),[1] är en art i familjen sumakväxter. Växten är en sommargrönbuske, ibland ett träd som blir upp till 6 meter högt. Medelhavsområdet. Den avger en starkt hartsartad lukt och har använts för utvinning av så kallad "grön terpentin". Frukterna är syrliga och ätliga.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in i följande underarter:[2]
- P. t. palaestina
- P. t. terebinthus
Terebint i litteraturen
[redigera | redigera wikitext]Terebint omnämns på flera ställen i Gamla Testamentet, bland annat i Första Moseboken: i om hur Abraham när han anlände till Kanaan byggde ett altare vid Mores terebint (den så kallade orakelterebinten i Shekem), i , samt i om Mamres terebintlund. I Domarboken omnämns den i och Vidare omnämns arten i Andra Samuelsboken om striden mellan kung David och hans son Absalom: "Och Absalom stötte på några av Davids tjänare. Han red då på sin mulåsna. När mulåsnan kom in under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, och han blev hängande mellan himmel och jord, medan mulåsnan som han satt på gick vidare."
Claudius Aelianus nämner i sin
Terpen
Terpener är ett mycket massiv grupp från de kolväteföreningar, som existerar de ledande beståndsdelarna inom eteriska oljor och andra naturprodukter. Dessa har ofta tydlig doft, mest typiskt i barrträdsoljor. Det finns tiotusentals varianter med tusentals användningsområden.
Namnet terpen härleds från terpentinolja (av grekiskaterebinthos = terebint) som fanns en från de ursprunglig utforskade eteriska oljorna.[1]
Terpener indelas i:
A-vitamin (retinol) byggs upp från en diterpen, medan karoten är enstaka tetraterpen. då karoten intas med födan sönderdelas den av kroppens enzymer samt bildar A-vitamin.
Tall innehåller bland annat terpenerna pinen och limonen.
Begreppen terpener och terpenoider (terpenes respektive terpenoids vid engelska) används på olika sätt från olika författare:
- När terpener modifierats vid kemisk väg, genom mot exempel kemisk reaktion med syre eller genom andra förändringar i kolkedjornas struktur, kallas resultatet inom engelskspråkig litteratur ibland till terpenoids (terpenoider).[2]
- Vissa engelskspråkiga rapporter använder nästan enbart termen terpenoids.[3]
- Enligt International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) rekommendation från existerar terpenoider "en
Terpentin
Terpentin (latinterebinthina, av persiskatermentin eller turmentin) är ett destillat från framförallt olika arter av barrträ, särskilt olika arter av tall.[1] De är lättflyktiga, eteriska oljor i kvaliteter beroende på råvara och tillverkningssätt och används främst för att späda färg.
Den terpentin som är vanligast förekommande erhålls vid sulfatprocessen för kemisk pappersmassetillverkning. Härvid erhålls terpentinet genom avgasning speciellt från kokare då vedflisen uppvärms med hjälp av ånga respektive med varm koklut. Det avgasade terpentinet avleds och kondenseras till vätskeform. Vidare erhålls en del terpentin i samband med rening av kondensat från massabrukens indunstningsanläggningar i en s.k. stripper- eller avdrivningskolonn. Härvid separeras terpentin från vattenfas genom dekantering.
Roten av tall är rikast på de eteriska oljorna som används för att framställa terpentin och trätjära. Vid tillverkning för eget bruk upphettas splintat virke från tallroten i ett kärl som håller syre från virket under bränningen. De eteriska oljorna och diverse kådämnen tillåts rinna ut från ett rör längst ner i kärlet och samlas in för destillering (separ