Rysshärjningarna 1809
Rysshärjningarna
Rysshärjningarna, också kallat skärgårdskriget[1], var den ryska flottans terroraktiviteter mot svensk civilbefolkning längs svenska östersjökusten samt expeditioner och strövkårer inåt landet under de sista åren av stora nordiska kriget, – Avsikten var att tvinga svenska regeringen till eftergifter i fredsförhandlingarna på Åland. Sveriges representant Georg Heinrich von Görtz förhalade i förhoppning om militärt stöd från England.[2][3]Peter den store eftersträvade ett slut på kriget för att i stället inrikta sig på att reformera Ryssland.[4]
I sammanhanget ska nämnas att Nedertorneå socken och Torneå stad - staden ännu tillhörande Sverige - drabbades redan vintern – av attacker från trupper tillhörande ryska armén i det ockuperade Finland, med första drabbningen efter Carl Armfeldts tillbakadragande av Finska armén i december vid slaget i Kemi i Finland. Attackerna mot Nedertorneå socken och Torneå stad fortsatte vintern – Vintern – drabbades hela Norrbotten av ryssanfall från och med 8 december till 21 december , från Övertorneå socken i norr ned till Piteå stad i söder. Dessa attacker förefaller till viss del varit koordinerade eftersom Över
Rysshärjningarna åren till kom länge att leva kvar i det svenska folkminnet. År stod Sverige utblottat efter 19 års krig med alla sina grannar, men de var inte beredda att ge upp sina baltiska besittningar till Ryssland och därför gick fredssamtalen trögt.
För att sätta press på Sverige i förhandlingarna inledde Ryssland ett terrorkrig mot den svenska kusten. Under tre somrar kom den ryska galärflottan att föröda den svenska kusten från Norrköping i söder till Piteå i norr. Tusentals Gårdar och bruk brändes och lös egendom fördes bort.
Den svenska högsjöflottan, som var en av de mäktigaste i världen, kunde inte skydda den västra rikshalvans långa kust mot hundratals grundgående ryska galärer.
I avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan om Rysshärjningarna. Han har bland annat skrivit Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget
Under det stora nordiska kriget beräknas svenska och finska män dött i kriget. Det är upp till en tredjedel av alla män i det glest befolkade landet.
De bittra sista åren av Stora nordiska kriget präglades av Rysslands oc
Russerhærgningerne
Russerhærgningerne (svenskrysshärjningarna) er en almindelig svensk betegnelse på den russiske flådes terroraktiviteter mod civilbefolkningen langs den svenske kyst af Østersøen. dem mest intense hærgninger foregik mod slutningen af Den store nordiske krig (–), men både før og efter plats der russiske styrker, såsom hærgede langs svenskekysten. Hensigten var at plyndre og brænde for at tvinge den svenska regering til at give efter inom fredsforhandlingerne vid Åland, hvor Sveriges repræsentant Georg Heinrich von Görtz forhalede forhandlingerne i afventen på militær hjælp fra England.
Litteratur
[redigér | rediger kildetekst]- Magnus Ullman: Rysshärjningarna vid Ostkusten sommaren , Bokförlaget Magnus Ullman, Stockholm ISBN&#;