Generationsväxling biologi
Generationsväxling
Generationsväxling beskriver hur en organism växlar mellan en generation som är diploid och en som är haploid. Generationsväxling är vanligt hos kärlväxter, mossor, brunalger, rödalger, och vissa grönalger.
För att en organism ska räknas som generationsväxlare krävs att både den diploida och den haploida generationen är flercellig. Den diploida generationen är sporofyten, där sporer bildas genom meois. Sporofyten (2n) ger därför upphov till haploida (1n) sporer. Dessa gror sedan till gametofyter (1n), vilka bildar haploida (1n) gameter (könsceller) genom mitos.
Flercelliga djur har inte generationsväxling, utan är diplonter (alltid diploida utom som gameter). Vissa djur, som maneter har två åtskilda faser i livet men de skiljer sig inte åt i kromosomtal.
Hos organismer med generationsväxling kan sporofyten och gametofyten vara lika till utseende och storlek, men de kan också skilja sig åt. Hos bladmossor är gametofyten den självförsörjande, gröna växten och sporofyten består endast av en sporkapsel på skaft. Hos blomväxter är det tvärtom sporofyten som är den självförsörjande, gröna växten och gametofyten är mycket reducerad och består av n
Växtens livscykel: generationsväxling
Växt vs djurlivscykler
Växter och vissa djur kan föröka sig både asexuellt och sexuellt. Vid asexuell reproduktion är avkomman en exakt dubblett av föräldern. Typer av asexuell reproduktion som vanligtvis ses hos både växter och djur inkluderar partenogenes (avkomma utvecklas från ett obefruktat ägg), knoppning (avkomma utvecklas som en tillväxt på förälderns kropp) och fragmentering (avkomma utvecklas från en del eller ett fragment av föräldern). Sexuell reproduktion innebär att haploida celler (celler som bara innehåller en uppsättning kromosomer) förenas för att bilda en diploid (innehållande två kromosomuppsättningar) organism.
Hos flercelliga djur består livscykeln av en enda generation. Den diploida organismen producerar haploida könsceller genom meios . Alla andra celler i kroppen är diploida och produceras av mitos . En ny diploid organism skapas genom sammansmältning av manliga och kvinnliga könsceller under befruktning . Organismen är diploid och det finns ingen generationsväxling mellan haploida och diploida faser.
I flercelliga växtorganismer vacklar livscyklerna mellan diploida och haploida generationer. I cy
Hos både sporeplanter (alger, svampe, mosser, bregner etc.) og frøplanter er generationsskiftet normalt forbundet tillsammans med et kernefaseskifte, dvs. et skifte mellem en cell med enkel uppsättning kromosomer generation tillsammans ét sæt kromosomer og en diploid generation tillsammans med dobbelt kromosombesætning.
De to generationer formerer sig også forskelligt. Den haploide plante, gametofytten, danner kønsceller, gameter, der smelter sammen til enstaka diploid zygote. Denne spirer ud til en diploid plante, sporofytten, der ved meiose danner haploide sporer. Fra disse udvikles nye haploide gametofytter. Mange planter har et helt regelmæssigt skifte, ett fast livscyklus. Andre, fx en sektion alger, äger i deres livshistorie et mere uregelmæssigt skifte, der i højere grad er afhængigt af ændringer inom ydre kår som fx lys og temperatur.
Selvom generationerne formerer sig forskelligt, kunna de være helt ens af udseende og størrelse. Hos dem fleste sporeplanter og alle frøplanter er generationerne dog forskellige, dock hvilken generation, der er den dominerende, varierer fra gruppe til gruppe. Hos svampe er et egentligt generationsskifte sjældent, hos alger findes alle typer af skifte repræsenteret. Hos mosser er gametofytten selve den grønne mo