Vad innebär julbord
Julbord
| Julbord | |
Ett julbord på Carl Larssons akvarell "Julaftonen" från | |
Ett nutida julbord i ett svenskt hem. | |
| Land | &#;Sverige, &#;Finland |
|---|---|
| Huvudinnehåll | Fisk, kött, potatis, grönsaker |
| Serveras som | Huvudrätt |
Ett julbord är en buffé – ett smörgåsbord – med julmat som serveras företrädesvis i Sverige och Finland kring jul. Flera rätter, som julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, sill och prinskorv brukar förekomma på julbord, men det finns också många regionala rätter som bara är vanliga i vissa områden.
Få av rätterna på dagens julbord är från äldre tider, med dopp i grytan, julkorv och lutfisk som undantag. Flera allmänt accepterade julbordsrätter, som köttbullar, julskinka, prinskorv och gravlax, blev inte vanliga förrän under talet, och köttbullarna blev vanliga på julbordet först under talet. Som dricka serveras ofta julöl och julmust till maten.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet "julbord" är känt i svenskan sedan början av talet och syftade då på ett festligt dukat bord med exempelvis grenljus, skådebröd med mera, som ofta stod kvar, uppdukat under hela julen. Senare har det mer kommit att förknippas med en typ av s
Jul - gåvornas, ljusens samt matens högtid
Julen i landet är ett festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. denna plats berättas ifall historien på baksidan julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken samt den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon.
Bild: Wikimedia Commons
Jenny Nyström () existerar introducerade den svenska tomten genom sina illustrationer.
Inför julen
Julen är inom Sverige - som inom andra länder - ett blandning från gammalt samt nytt, från religiöst samt profant (icke heligt), från inhemskt samt utländskt. Den omfattar fler arbetsfria dagar både till skolbarn samt vuxna än någon ytterligare helg, samt vissa tid kan antalet "klämdagar" bli så lite att man med offrar ett par semesterdagar på grund av att behärska vara ledig i drygt två veckor. På svenska julkort existerar julen nästan alltid "vit", dvs snön ligger djup och inbjuder till skidåkning, men inom själva verket är detta ytterst sällan som man i landets södra tredjedel kan njuta av enstaka sådan idealjul.
I hemmen existerar det barnens julkalender samt adventsljusen liksom vittnar angående att julhelgen närmar sig. Men då har redan de mera spektakulära juldekorationerna se
Hur äter man julbord? De traditionella turerna!
“Till julmåltiden på julafton festligt dukat bord”. Det är definitionen av vad ett julbord är, enligt Svenska Akademiens ordbok. Denna uppfattning har nog de flesta, men färre har koll på att julbordet ska ätas i en viss ordning, enligt traditionen. Så, hur äter man julbord?
Hur man äter julbord – Tur 1: Smakrikt på S
Man brukar tala om att julbordet har sju turer, vilket helt enkelt innebär att man serverar sig av julbuffén sju gånger. Följer man tradition tar man då endast av vissa rätter under den första turen, andra anrättningar under den andra turen, och så vidare. Den första turen är vigd åt sill.
Hur man äter julbord – Tur 2: Simmigt värre
Julbordets andra tur går även den i fiskens tecken. Nu är det nämligen lax i olika former som ska avnjutas, men också andra sorters fiskar, om sådana serveras.
Hur man äter julbord – Tur 3: Kallt och skuret
Det traditionella julbordet är inte sparmagat! Raskt hoppar vi där vidare från fisk till kött, närmare bestämt kallskuret. Naturligtvis går det toppen att byta ut alla animaliska alternativ mot vegetariska eller veganska sådana!