Själen att lämna kroppen

L&#;r dig g&#;ra astralresor: 2 olika tekniker

Astralresor har använts av forntida greker och egyptier, mystiker och shamaner från ursprungsbefolkningar världen över för att utforska Universum. Under en astralresa, astral projektion eller själsresa som det också kallas, lämnar din astralkropp din fysiska kropp och besöker andra dimensioner. Ditt vanliga medvetande och kritiska tänkande är med på resan, vilket skiljer upplevelsen från en dröm eller hallucination.

I en astralresa kommer du till de platser din själ väljer ut åt dig, du kan möta nära och kära på Andra sidan, resa till andra tidsepoker eller uppleva helt andra platser än de som återfinns på jorden.

Läs även:Astral projektion: Lämna din fysiska kropp och upplev magi

Det här är astralkroppen

Astralkroppen beskrivs som en ljuskropp, en exakt återgivning av den fysiska kroppen men icke-materiell och viktlös. Det är astralkroppen som bär vår själ. Ett hinder för att uppleva astralresor är rädasla för att inte komma tillbaka, men det är ingen fara för det. Det finns en tråd som länkar själen till kroppen, den så kallade silvertråden. Den drar själen tillbaka.

2 tekniker för att lämna kroppen

Robert Monroe och Robe

Lyssna

Människan har samtidigt både enstaka andlig samt en kroppslig dimension. Själen är detta element liksom är människans spirituella alternativt andliga dimension. Kroppen existerar själens boning, men kroppen och själen bildar ett odelbar grupp och totalitet. Det existerar Gud, närmare bestämt den Heliga Anden, som nära befruktnings ögonblicket ger individen hans alternativt hennes odödliga själ. nära döden avslutas inte denna helhet fast kroppen ruttnar bort. Själens existens fortsätter. Vid uppståndelsen återförs själen och kroppen till ett (ny) totalitet.  

Man är kapabel fråga sig hur kyrkan kom mot denna perception av förhållandet mellan själ och lekamen.   Själen existens fanns diffus samt oklart beneath antiken. Flera filosofer försökte utveckla teorier kring själens natur samt uppkomst bl.a. Platon, Aristoteles, Plotinos samt många andra. Den kristna kyrkans teologi kring själen och dess natur definierades redan inom ur kyrkan under samt talen. 

ANTIKEN

I antiken kände man till begreppet psyke, tillsammans med vilket man förstod alltings livskraft. Detta gällde allt levande inklusive växter. Själen/psyke kopplades tillsammans med en antal mänskliga egenskaper samt behov såsom åtrå, hunger och andra begär såsom individen ville tillfred

Själen föds inte och dör inte heller. Själen är en permanent enhet. Detta fenomen med att födas och dö är ett fenomen som hör till egot. Det är egot som föds och det är egot som dör. I verkligheten dör själen inte alls. Födelse och död inträffar; det råder ingen tvekan om det. Vi bevittnar alla dess förekomst. Döden äger rum när alla konton av karma i en människas liv är avslutade. Vilket konto han än hade bundit för det nuvarande livet, så tar det slut och därför inträffar döden.

Vad händer när man dör?

Själen lämnar en kropp och går in i en annan på nolltid. När den lämnar en kropp är den också samtidigt närvarande i en annan livmoder. Denna händelse sammanfaller med det ögonblick då spermier och ägg förenas. När det är dags för själen att lämna den ena kroppen äger omständigheterna och händelsen i den andra änden också rum för att ta emot själen. Efter kroppens död går själen därför direkt in i ett annat embryo. Det finns alltså ingen anledning att oroa sig för vad som händer efter att man har dött. Efter döden får man en annan livmoder och när man går in i den livmodern får man omedelbart all näring och allt som är nödvändigt för sitt liv där.

Nästa liv enligt den sista t
  • själen att lämna kroppen