Kristoffer larsson gu

Tio år med nationella prov i samhällsorienterande ämnen

Under konferensens två dagar presenterades aktuell forskning med anknytning till de nationella proven.

– Det är lätt att forskningen kring proven hamnar i skymundan för att fokus hamnar på provets genomförande och vad som tas upp i media. Vi ville därför uppmärksamma den forskning som görs kring proven, säger Kristoffer Larsson, en av arrangörerna av konferensen.

Jan–Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet inledde konferensen med att ge en tillbakablick över framväxten av nationella kunskapsmätningar i Sverige. Arne Löfstedt vid Göteborgs universitet fortsatte sedan med att berätta hur arbetet med nationella prov i de samhällsorienterande ämnena startade och har utvecklats under de tio år de har funnits.

Forskning som utgår från de nationella proven

Under torsdagen presenterades aktuell forskning relaterat till de nationella proven i historia och geografi. Marianne Sjöland från Malmö universitet talade exempelvis om en studie som visar att många elever inte kan svara på en fråga om förintelsens orsaker trots de statliga insatser som gjorts för att öka elevers kunskaper. Fredrik Alvén vid Malmö universitet och Kajs

Abstract

Cultivating students’ critical thinking skills is recognized as a highly important educational goal in many societies in the western world, not least in Sweden. Despite this the research community has so far produced little substantial knowledge on critical thinking and calls for new research approaches have been made. In this study the phenomenographic perspective fryst vatten offered as such a new approach, addressing, as it does, critical thinking in civics among Swedish 9th grade compulsory school students. According to phenomenography, students’ critical thinking fryst vatten delimited bygd the way of experiencing a phenomenon that induces critical thinking. Thus differences in students’ critical thinking are linked to differences in the way of experiencing the phenomena inducing a manifestation of critical thinking. The empirical investigation in the study revolves around how 19 9th grade students experience fyra different tasks designed to induce critical thinking about philosophical and political views of justice. In broader terms the main aim of the study fryst vatten to describe the students’

Forskning ska utveckla undervisning i SO

–­ Vi ska undersöka hur elever i årskurs 1 förstår viktiga samhällsfunktioner, såsom skola och polis. Utifrån det ska vi sedan designa undervisning för att utveckla deras förståelse, säger Kristoffer Larsson, universitetslektor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Kristoffer Larsson har tillsammans med Klas Andersson, även han universitetslektor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, beviljats drygt fyra miljoner kronor för forskningsprojektet Att utveckla undervisning från årskurs 1 – Elevers uppfattningar om samhällsfunktioner. Det ska genomföras i samverkan med lärare på Långmosseskolan i stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Först kommer forskarna att kartlägga elevernas förståelse av viktiga samhällsfunktioner, och därefter tillsammans med lärarna utveckla och pröva olika undervisningsupplägg.

– I Sverige finns knappt någon forskning inom de samhällsorienterande ämnena med inriktning mot yngre barn. Vi hoppas kunna bidra med att lägga en stabilare grund för ett vetenskapsbaserat sätt att undervisa inom dessa ämnen. Projektet är klassrumsnära och kan användas som grund och inspiration för aktiva lärare när de utvecklar sin unde

  • kristoffer larsson gu